Ibland blir jag förvånad. Jag trodde i min dumhet att man kan säga saker som inte betyder något i förbigående utan att man får höra det av någon som inte borde veta det. Jag ska ta det från början. Jag och några kompisar var ute och åt i torsdags. Vi pratade helt allmänt på resor. Allt från rest resor som det vore kul att göra om det fanns tid till seriösa resor som redan är planerade. Så pratade vi på resmål som vi skulle vilja resa till. Jag sa att jag skulle kunna tänka mig att åka tillbaka London till våren. Se allt man inte hann med sist. Så sa jag till en av tjejerna "du kanske ska med". "Ja kanske" det eller nåt liknande svarade hon. Inget mer med det trodde jag. Så igår pratade jag men en annan kompis mamma.
Och då berättade hon att den här tjejen som jag tydligen skulle ha med mig till London inte kunde följa med.
Jag fattade inget.
Det var så att hon tydligen berättat för sin mamma som sen berättade för den andra mamman.
1. jag tog inte SÅ allvarligt på det jag sa. Vi pratade ju helt allmänt
2.Varför åka hem till sin mamma och berätta en sån sak?
Ja jag berättar väl också för pappa om jag hade ett datum när jag ska iväg, det kan ju vara bra.
Men om någon säger "vi kanske ska åka utomlands till våren" så lägger jag inte så stor vikt vid det.
Man kan ju undra när hon ska växa upp från sin mamma.
Man måste ju undra om hon frågade om hon fick resa eller inte. Ja då är ju synd om henne. Jag kan inte minnas den dagen jag var tvungen de om lov. Hon är alltså ett år yngre än mig , vilket betyder att hon är 22år.
Då måste man kunna ta sina egna beslut.
Törs inte att säga något till henne som jag inte verkligen menar.
Fröken Höst.