Löjligt fånig, värre än andra dagar.
Jag känner mig lite fånig idag också. Känslan sitter liksom kvar sen igår. Och jag gillar den känslan lite. Ja det känns som det gjorde för flera år sedan när jag lärde känna honom. Bara jag tänker på honom får mig att le så där fånigt, så där som man inte vill att någon ska se.
Är jag kanske kär?
Vet faktist inte om det är det. Jag vill ha honom. Sen får man ju se vad man kan utveckla utifrån det, men jag kan se mig själv som kär i honom.
Kan man bli kär i någon som man aldrig lyckas att få.
Vi har ju valsat runt nu i en evighet och inget händer. Det känns bara som han vill nåt också när vi träffas, när han tittar på mig med sina blå ögon......
Som han kanske alltid gjort, eller hur var det nu....
Det här är ju löjligt att jag ska sitta här och känna mig fånig och upprymd för absolut ingenting, det är ju ingen förrändring. Jag travar på i min värld och han i sin värld och ibland möts vi.
Men frågan är om jag måste söka i mitt inre och hitta mitt gamla jag som jag gömt långt in i garderoben. Men den personen blir jag aldrig mer, inte på samma sätt.
Varför får den mannen mitt hjärta att slå några extra slag? Jag fattar det inte.
Därför är jag löjligt fånig idag, mer än andra dagar alltså.
Men jag kan liksom inte hjälpa det.
Är jag kanske kär?
Vet faktist inte om det är det. Jag vill ha honom. Sen får man ju se vad man kan utveckla utifrån det, men jag kan se mig själv som kär i honom.
Kan man bli kär i någon som man aldrig lyckas att få.
Vi har ju valsat runt nu i en evighet och inget händer. Det känns bara som han vill nåt också när vi träffas, när han tittar på mig med sina blå ögon......
Som han kanske alltid gjort, eller hur var det nu....
Det här är ju löjligt att jag ska sitta här och känna mig fånig och upprymd för absolut ingenting, det är ju ingen förrändring. Jag travar på i min värld och han i sin värld och ibland möts vi.
Men frågan är om jag måste söka i mitt inre och hitta mitt gamla jag som jag gömt långt in i garderoben. Men den personen blir jag aldrig mer, inte på samma sätt.
Varför får den mannen mitt hjärta att slå några extra slag? Jag fattar det inte.
Därför är jag löjligt fånig idag, mer än andra dagar alltså.
Men jag kan liksom inte hjälpa det.
Fröken Höst.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida