Nu får det vara nog.

Har kommit till en punkt med den här frågan som gör att jag måste bestämma mig.

Och det har jag gjort. Jag måste gå vidare. Det finns inget där för mig.

Det kommer inte att hjälpa att han tittar på mig med sina blå ögon, att han ler mot mig.

Jag får helt enkelt låta bli att smälta.

Vist låter de enkelt. Om det ändå var det också.

Jag kan ju faktist undvika honom.

Jag vet att det inte kommer att gå, tyvärr kommer vi att träffas i bland. Vilket innerbär att han kommer att säga saker till mig som är helt opassande. Det har han ju alltid gjort så länge som vi kännt varandara.

Saker som man inte säger helt enkelt.

Men jag ska vara stark och stå emot honom och hans "charm".

Det finns så många bättre där ute i världen, som bara väntar på att jag ska gå vidare.

Och nu ska jag gå vidare.

Fröken Höst.