Jag såg Nancy Dell'Olio på TV idag. Jag beundrar henne för att hon klara av att sitta och försvara Svennis. Hade det varit jag hade jag låtit honom veta att han levde första gången det hände och andra gången hade han åkt ut.
Men inte Nancy inte, hon förlåter. Dessutom måste det vara svårare eftersom allt dras i media tills alla tröttnat på det. Jag skulle inte vilja att hela världen skulle delta om jag blev bedragen.
Jag tycker att det är starkt av henne att vara så förlåtande.
Jag funderar på vad jag ska bli när jag blir stor.
När blir man stor förresten?
Ja och vad ska man bli?
Karriär?
Jo vist men jag börjar att gripas av lite panik. Runt om mig börjar bekanta, både nära och avlägsna och ytliga bekanta att skaffa BARN!
Ja jag är singel och jag tycker inte själv att jag har kommit till den punkten att ta steget till att bli förälder.
Inte av den anledningen att jag är för ung utan för att jag inte tycker att jag hunnit att göra allt som jag tycker att jag borde.
Men frågan är om jag någonsin hinner att göra allt som jag vill.
Ja har en kompis som ska ha barn i November. Vi har kännt varandra sen vi var små och nu ska hon bli mamma. Jag tycker att det ska bli jätte kul att hon ska ha barn men det får mig att tänka.
Det får mig att inse att även jag är gammal.
Vist har jag funderat på barn men man måste ju ha en man också. En bra man som är något att.
Det är allt för många som skaffar barn och blir sittande själv med ett litet barn.
Ja så är det ju inte med min kompis som ska ha barn nu, hon har det stabilt.
Men det var väl inte det jag egentligen skulle skriva om. Nej jag skulle ju fundera på vad jag ska bli när jag blir stor.
Ja jag får väl sova på saken.
Fröken Höst